Lämnade huset 8.05 imorse och kom tillbaka 21:45 halleluja moment. Ha efter praktiken varit på kurs. Går nämligen en kurs menad för utländska pedagoger och social educators (studeranden dock), den heter "Globalisation and proffessionalchange". Idag lärde jag känna en del härliga spanska tjejer, Blev på riktigt härligt humör av dem, typiskt att man gör det nu när man har en månad kvar, men i helgen lär det bli party. Känns underligt att yttra orden P-A-R-T-Y... har typ glömt hur man gör(?) skämtåsido.

Fick även idag förklara mig för en norsk tjej hur jag kan så himla bra svenska att jag talar tydligt. Underbart. För övrigt kändes det löjligt härligt att snacka med henne, förstod varje ord hon sa, vilket var omväxling till danskan. Det är först nu efter att ha varit bosatt 2månader i Köpenhamn som jag inser hur mycket lättare norska här. Diggar skarpt den norska accenten, låter så glad.

Påvägen till praktiken idag morse  lyckades jag  med något små lustigt. Medan jag gick och lyssnade musik, så märkte jag plötsligt att jag inte kunde röra på fötterna lika mycket som jag försökte och föll pladask på mage. Rakt ner på snö- och isfri platt asfalt föll jag. Människor omkring tittade lite skumt och det gjorde jag också. Förstod inte hur jag mittiallt med mina plattsulade skor föll på en totalt jämn asfalt rakt på mage. De visade sig att jag hade lyckats stiga in i en ring av ståltråd o hade den runt mina fötter vilket gjorde att jag inte kunde gå. Diametern på ringen var just så bred att båda fötterna rymdes in och lite till. Men jag kan inte glömma hur shockad jag själv blev då jag plötsligt föll pladask utan att se den minsta lilla höjning eller hinder någonstans. Men en grå ståltrådring hade jag runt vristerna. Hur den kommit dit, jaa där har vi ett till mysterium. Min tanke är iaf att jag först dragit den på ena foten då jag gått o sedan trampat andra foten in(?) Ääh, inget låter vettigt.(?)

Snackade just med en av tjejerna på tv-glad om hur læget ær. Sade att jag varit førskyld helgen och att jag saknade min sæng dær hemma. Hon sade att jag skulle drikka coca cola før det hjælper nær magen ær sjuk. Vart i allsingdar hon fick detta ifrån vet jag inte.

Då jag vaknade märkte jag att jag äntligen kan andas genom ena näsborren iallafall, halleluja. Detta måste ju vara ett tecken på att jag börjar friskna till, eller? Okej, förutom att jag it har lika täppt näsa så känns hela huvudet fullt av snor, så börjar frukta att den kära icke saknade bihåleinflamationen gör come back. Tänker för de trotsa det hela, och cykla till tågstationen och iväg på praktik. Jag är lite le och känner mig under stimulerad på praktiken. Tro eller ej, så saknar jag skolan en smutta och min favorit busar i klassen, som jag har så kul med. Kommer vara perfekt att ha skola 12 april-slute av maj och sedan ljuva sommarlov. Och som det ser ut klämmer jag in en vecka på cypern i maj.

kuulemiseen.

Så mår jag ännu lika apa och om möjligt ser jag även värre ut än vad jag mår. Är likblek, röd/gråa ringar runt ögonen samt läppar som spruckit av torka då man ständigt andas genom munnen då näsan är to täppt. Känns synkkä att vara sjuk då solen lyser för fulla muggar, men bör påpekas att de lovat hela 7 grader tills fredag ( då skall jag var frisk och leka paistari med sinnpajen och fake brillsen, haha).

Vill även sända många varma kramar till mina fina vänner. Ni vet inte heller hur mycket ni piggar upp min dag då jag är ensam och nedstämd och surfar runt och sett att vissa av er skrivit en liten rad om att ni vill ha mig hem. det om något få mig att verkligen vilja hem till er. Sänder er massvis med kärlek och om jag hade pengar skulle jag sända er alla en biljett till Köpenhamn så skulle vi i sex and the city anda  vandra genom Köpenhamn. Saknar er!

Well, tänker inte ordagrant beskriva hur tungt det är att existera idag, men det är tungt. Kände mig så pass dålig att hamnade sjukanmäla mig från jobbet. Skall häva i mig några kg frukt och se på svensk tv. Ifall det inte kommer något vettigt program så har jag hitta the collection med alla indiana jones filmer, muhaha.

Förövrigt saknar jag hem som in i norden. Att vara sjuk och ensam är ingen hit. Jag är så trött på att bo hemma hos någon annan, vill hem till mina saker osv.

Vaknade idag morse upp även sjukare än vad jag var igår. Är totalt sönder av denna flunssa och det känns fruktansvärt tungt att existera. Dessutom så tycker jag det var super trist att  följa Jonas till flygfältet igår. Nu återstår 5veckor av min tid i Köpenhamn, för fredagen den 9 april lyfter flyget till Finland. Den fredagkvällen kommer det vara fredagsmys på högsta nivån med J och Lördag skulle dett sitta bra med en minttukväll med tjejerna. Oh, kommer vara ofattbart härligt att träffa er alla igen.

Men förrän den 9 april har jag ännu fem veckor kvar i underbara Köpenhamn. Jag gillar verkligen Köpenhamn och det faktum att det är lovat 6 PLUS grader till Torsdagen. Mindre härligt är dock min rysliga ekonomi och mitt hår som går sönder och är i behov av en klippning, men vill ni veta vad de tar för klippning i köpenhamn... jo mellan 60-70 EURO!!! Crazy shit.

Jag är i liv och Jonas har hämtat med sig en dator till mig så fr.om. imorgon kväll då älsklingen åker iväg, så skall jag återgå till att vara en hurja bloggare de inkommande 5veckor. Tycker det är så trist att blogga utan foton, men nu darlings skall jag leverera. Har varit fantastiskt med besök, så härligt att för att citera jonas "man pruttar ju ner sig". Har ätit sååå mycket skit och märkt att ekonomin är obefintlig, men hey sånt är det.

Så nu vet ni jag mår bra och har svällt lite grann och är kärare i både mannen samt staden Köpenhamn är vad jag någonsin varit.

Så people, until tomorrow night lyssna på denna glade låt

 

Nu kan vi verkligen sæga att SNART får jag se J igen. Det kænns helt otrligt och galet skønt. 6,5 ær 6,5 halv vecka før længe.

Hemtenten jag svettades med och skickade in väldigt mycket försenat, har fått sin dom, en dom som får mig att göra volter.

"Hej Kristel
Hoppas du trivs bra på din praktik. Ja visst har jag fått din hemtent. Den är godkänd och vitsordet blev 3. Din tent var helt OK och du hade fått med många viktiga saker. Allt var inte riktigt rätt t.ex. när det gällde beräkningarna och så kunde du ha skrivit lite mera om funktionsbedömning och vårdplanering. Men jag är helt nöjd med den och det tycker jag att du också skall vara. Det är inte så lätt alla gånger att ta sig samman och skriva tenter när man är långt borta och har många nya saker på gång.Bra gjort!"